Prismodellen avgör hur ett förlag tar betalt för sina prenumerationer, och valet påverkar både hur lätt det är att teckna sig och hur mycket varje kund är värd över tid. Här går vi igenom de vanligaste prismodellerna för prenumerationer, från fast pris och nivåbaserade paket till freemium och användningsbaserad debitering, och vad som passar olika typer av utgivare.
Varför prismodellen spelar roll
Priset är inte bara en siffra, utan en del av själva erbjudandet. En väl vald prismodell sänker tröskeln att börja, gör det enkelt för nöjda kunder att betala mer och håller bortfallet nere. En illa vald modell kan tvärtom skrämma bort tveksamma kunder eller lämna pengar på bordet hos dem som gärna hade betalat mer.
Modellen påverkar också de nyckeltal som styr affären. Hur du tar betalt formar den genomsnittliga intäkten per kund, och därmed både de återkommande intäkterna och kundens livstidsvärde. Det är därför värt att välja modell medvetet snarare än att kopiera den första bästa.
Fast pris
Fast pris, på engelska flat rate, är den enklaste modellen. Alla prenumeranter betalar samma fasta avgift och får tillgång till samma erbjudande, oavsett hur mycket de använder det. En tidskrift som kostar nittionio kronor i månaden för full tillgång är ett typiskt exempel.
Styrkan är tydligheten. Kunden förstår direkt vad hen betalar och vad hen får, och förlaget får en enkel intäkt att räkna på. Svagheten är att modellen behandlar alla lika. En storkonsument som gärna hade betalat mer betalar lika lite som en sällananvändare, och den som tycker att hela paketet är för dyrt har inget billigare alternativ att falla tillbaka på.
Nivåbaserade paket
Nivåbaserad prissättning, eller tiered pricing, delar upp erbjudandet i flera paket med stigande pris och innehåll. Ett vanligt upplägg har tre nivåer, ofta kallade bas, standard och premium, där varje steg ger mer innehåll, fler förmåner eller högre kvalitet.
- Bas ger kärnan i erbjudandet till ett lågt insteg.
- Standard lägger till de funktioner de flesta vill ha.
- Premium samlar allt, ofta med extra förmåner för de mest engagerade.
Fördelen är att olika kunder kan hitta rätt nivå, vilket både sänker tröskeln för de priskänsliga och fångar upp betalningsviljan hos de mest hängivna. Modellen ger också en naturlig väg uppåt: en nöjd baskund kan med tiden uppgradera, vilket lyfter de återkommande intäkterna utan att en enda ny kund behöver värvas. Risken är att för många nivåer gör valet svårt, så de flesta utgivare håller sig till tre eller fyra paket.
Freemium
Freemium betyder att en grunddel av tjänsten är gratis och kan användas hur länge som helst, medan förlaget tar betalt för mer avancerade funktioner eller mer innehåll. För ett mediehus kan det innebära att ett antal artiklar är fria varje månad medan resten kräver en betald prenumeration.
Tanken är att den fria delen ska locka in många användare och låta dem uppleva värdet, så att en andel av dem sedan väljer att betala. Modellen kan bygga en stor publik snabbt, men den ställer höga krav. Den fria nivån måste ge tillräckligt värde för att vara attraktiv, men inte så mycket att ingen ser någon anledning att betala. Att hitta den balansen är freemium-modellens svåraste fråga.
Användningsbaserad debitering
Användningsbaserad prissättning, även kallad usage-based eller pay as you go, innebär att kunden betalar i förhållande till hur mycket hen faktiskt använder tjänsten. Räkningen mäts mot något konkret, till exempel antal nedladdade nummer, antal utskick eller förbrukad mängd av en tjänst.
Modellen känns rättvis för kunden, eftersom man bara betalar för det man använder, och den kan fånga upp stora intäkter från de mest aktiva. Nackdelen är att intäkten blir mindre förutsägbar, vilket går stick i stäv med själva poängen med återkommande intäkter. Många förlag använder den därför i kombination med ett fast grundpris i stället för helt på egen hand.
Pris per användare
Pris per användare, på engelska per seat, sätter ett pris per person som ska ha tillgång. Den passar främst när prenumerationen säljs till organisationer, till exempel en facktidskrift som tecknas av ett företag för flera anställda. Räkningen blir antal användare gånger priset per plats.
Modellen växer naturligt med kunden: anställer organisationen fler personer som behöver tillgång, ökar intäkten automatiskt. För en utgivare som riktar sig mot privatpersoner är den däremot sällan relevant, eftersom en prenumeration då oftast gäller en enskild läsare.
Så väljer du rätt modell
Det finns ingen modell som är bäst för alla. Valet beror på vad du säljer, vem som köper och hur betalningsviljan ser ut. Fast pris passar ett enkelt och enhetligt erbjudande, nivåer passar när kunderna värderar tjänsten olika mycket, freemium passar när du vill bygga en bred publik och kan locka över en del till betalt, och användnings- eller platsbaserade modeller passar när förbrukningen eller antalet användare varierar kraftigt.
Många utgivare landar i en kombination, till exempel ett par nivåer med ett fast pris och en gratis ingång. Oavsett vad du väljer bör du följa hur modellen påverkar genomsnittlig intäkt per kund, andelen som uppgraderar och bortfallet över tid. Det är de siffrorna som visar om prissättningen faktiskt bär affären, snarare än hur snygg prislistan ser ut.